av någon anledning brukar jag inte gilla söndagar.. känns som att jag aldrig hinner göra något för att "jag ska ju jobba i morgon" konstigt hur jag tänker...

men nu längtar jag till söndag.. söndag=vägdag.. förra gången jag körde ett viktrace så kunde jag inte låta bli att väga mig hela tiden.. ibland varje dag.. och då var jag bara mer stressad.. som att jag förväntade mig gå ner lite varje dag.. känns mycket bättre nu när jag har en speciell dag... det blir som en liten morot...

träna träna träna och sen äntligen se om det gav resultat :D och gjorde det inte det så blir jag nästan mer peppad veckan efter.. :D

nu längtar jag både till söndag och tills jag nått mitt första delmål... vet ju att belöningen blir hårfärg.. och mitt hår börjar se dassigt ut nu... ännu en anledning att kämpa hårdare...

känns bra med andra anledningar än "jag är tjock"..
tycker inte ens om att tänka så.. det gör mig opeppad..
för det får mig att känna mig så värdelös..

jag brukar tänka " jag är smal och snygg och jag älskar att träna"
bakvänd psykologi... funkar det på barn så funkar det på mig.. hahaha :D